smärta - ska man bli fin får man lida..?

Kom på något underligt vis på att jag skulle ut och jogga en sväng även idag.
Sagt och gjort. Fram med träningskläder - hittar inte sportbh'n. Favorit sportbh'n är i tvättmaskinen. Skit.
Nödlösningen är att låna en av mamma. Hon har två som hon aldrig använt då hon beställde fel storlek en gång och tydligen ej skickade tillbaka dem. Nödlösning är det för jag har provat dem förut, och inte gillat dem alls. Tyget över brösten känns tunnt och sladdrigt och blir det det minsta kallt så.. ja.
Iallafall. På med ett extra linne.
Sen ut och springa en tur, bah.
Kom tillbaka efter 40 minuter, tung i benen och helt slut. 
När jag byter om för att dusha märker jag något.
Sportbh'n jag lånade är en sådan man knäpper fram. Mellan brösten.
Mitt i mellan, nedanför brösten, har jag två smala, vita märken.
Först noterade jag färgen. "Vita märken? Va? Har jag typ fjällat eller?"
Petar lite.
Ajsåinihelvetevadetsviiiiider!!!
Skavsår. Aj.
De vita små märkena är inte vita på vinterblek-sättet. Utan på shit-vad-det-har-skavt-sättet.
Well well. Noterat. Använd aldrig denna sportbh igen. Ever.

Att dusha med dessa små skavsår strategiskt placerade mitt (nåja..) på kroppen var något som borde kunna användas som tortyr i krig. Det lovar jag. De första små vattendropparna som träffade området betydde smärta.
Aj.
Aj aj aj.

Natti.